Rally(cross)brudar
Verkligen en trevlig tjej, med skinn på näsan, som hade mycket intressant att berätta. Jag fick höra om allt från bilbränder och karriärsbyten till hennes uppväxt och hur det är att vara kvinna inom motorsporten.
Så jag är övertygad att reportaget kommer bli hur bra som helst.
Det var väldigt svårfotograferat på mässan. Spotlight i taket gav konstiga skuggor och gulaktiga nyanser. Men jag gjorde det bästa av situationen.





Läderlapen
Så nu är det slut på dåliga ursäkter till att jag aldrig uppdaterar bloggen. Och jag håller tummarna för att lillen klarar av att ha både Photoshop och Bridge öppet samtidigt.


Ferry tale of Stockholm
Men efter en helg med kameran runt halsen (plus en tung ryggsäck och oergonomiska ställningar framför datorn) har jag åkt på världens nackspärr. Så typiskt! Så fort jag är bra i nacken ska jag börja träna den och magen på allvar. Det gäller att förebygga de klassiska fotografskadorna.



Nyttig njutning
Jordgubbsshaken nedan uppmanar jag alla som läser detta att testa. Så himmelsk god och lätt att göra. Seså, iväg med er till köket och sätt igång!


En plats i solen
Från blä till yeah - så kan man sammanfatta vår balkongs förvandling.
I fredags reste jag och sambon runt i hela Stockholm för att köpa trall och stolar och dynor och bord och massa lull-lull. Sicken skillnad det blev. Nu plötsligt känns det helt överkomligt att spendera sommaren på heltid i huvudstaden. Balkonghäng sena sommarkvällar kan inte slå fel.
Men det är långt ifrån klart. Växter, blomlådor och en stor golvkruka ska upp tillsammans med massa ljus - först då är jag nöjd. Jag är inte heller ett stort fan av färgen på möblerna, så ommålning blir ett projekt till nästa sommar.


Ett stycke busungar
De kan verka lugna - men låt dig inte luras av den bedårande sötheten. Som vanligt var det full fart på dem och med listighet (och korta slutartider) lyckades jag fånga grabbarna på bild.
Här är bilderna jag tog på dem i somras under bröloppet: Del 1. Del 2.



Nu är livet som journalist över
Eller över och över är det förhoppningsvis inte. Men förra torsdagen gjorde jag min sista dag på Värmlands Folkblad.
Det har varit riktigt härligt att under fyra veckor lämna skolbänken för att kasta sig in i en tidningsredaktion. Jag har lärt mig det mesta som är värt att veta om sportjournalistik och fått skriva om allt från hockey och bandy till speedski och hästkörning.
Jag känner mig säkrare än någonsin att jag hör hemma i mediebranschen. Som journalist, fotograf eller grafisk designer? Det har jag inte bestämt än. Men förhoppningsvis hittar jag en arbetsplats där jag får göra allt.
Jag vill tacka alla grabbarna J för min tid på VF och för det varma omhändertagandet. Under min sista dag hängde vi på O´Learys och spelade in ett avsnitt av Hockeystudion.
Jag fick, förutom att fotografera, den stora äran att räcka in en trasig hockeyklubba och en tavla till studion. Syntes jag? Näääääää.... inte ens ett litet finger stack in. Det var den skådespelarkarriären det.

Han har lämnat. Gått vidare. Från detta jordeliv.

"Här håller alla på FBK"


















Promenix i soliga Karlstad

Helt till mig av längtan
Tack älskade Fredrik för den underbara presenten ♡

Vurpor och varm choklad








H O C K E Y HOCKEY









Livet som värmlänning
Så alla värmlänningar där ute får hålla utkik efter bruden på sporten i framtiden.

Update från Värmlandsskogarna




Sex timmar i en bil

Spenderat natten i en cell. Fuck aina.
Nejdå. Jag är inte Stockholms nya supergangster. Jag har bara varit iväg och fixat ett pass nu på morgonen.
Polistjejen granskar mig från topp till tå när jag kommer fram till receptionsdisken. Plötsligt brister hon ut i ett leende.
– Du är inte 124 centimeter längre, va? Hur lång är du nu?
– 161... och en halv!
Tydligen var jag inte mer än tre kottar hög när jag skaffade mitt förra pass. Så har jag vuxit upp? Eller brukar inte vuxna kvinnor påpeka halva centimetrar hit och dit?
På den nya passbilden stirrar jag in i kameran med sur min. Och näsan skuggar en liten del av överläppen, så det ser det ut som jag har odlat Hitler-mustasch. En riktig höjdarbild med andra ord!

Kräkstopp och revbensbrott
Det är lillördag och där sitter jag. Hela natten. På den lurviga badrumsmattan. Med huvudet lutat mot toalettstolen och tårarna rinnandes nedför kinderna. Jag trodde jag var oövervinnlig, men blev bevisad motsatsen. Om och om igen. Trots alla odds överlevde jag. Med ett leende på läpparna och 'spöat skiten ur vinterkräksjukan' inskrivet i mitt CV.
När jag öppnar ögonen torsdagsmorgonen ser jag på livet med hoppfull blick. Men ack och nej, där kommer nästa bakslag. Efter några timmar med en fruktansvärt smärta i bröstkorgen tar jag en titt och hittar ett stort blåmärke. Jag besöker Dr Google ställer min diagnos: spricka i ett revben. Under min strid natten innan har jag upprepade gånger dunkat bröstkorgen i toastolen.
Ett ofrivilligt självskadebeteende med andra ord.
Nu är jag på benen igen! Klen och stel och öm - men glad ändå. Så jag tänkte passa på att visa några av mina födelsedagspresenter. Och såklart en badmintonbild från söndagens tävling.

Det lilla ljusa
"När jag blir journalist och rik ska jag köpa dittan och dattan", tänker jag och fortsätter planera vad jag ska ha för lampor och dörrar i mitt framtida hus. De mer realistiska målen för min nuvarande tvåa är en fondvägg i vardagsrummet och fina, ljusa medaljongtapeter i sovrummet.
Det vore jättekul om ni kunde tipsa om några, mindre kända, inredningsbloggar. Så att jag kan stimulera mitt beroende.



Söndagsfotograferande och struntpratande


