Chocken

Igår drömde jag att jag låg i sängen och var vaken. Dock kopplade aldrig min hjärna att det var en dröm, därav problemet.. Jag kunde varken röra mig eller prata. Jag försökte gång på gång att skrika och lyckades efter ett tag kasta iväg min mobil i hopp om att någon skulle rädda mig. Extremt risktagande från min sida inser jag nu eftersom jag både går och pratar i sömnen, så chansen att jag på riktigt skulle slänga iväg den var stor.

Jag kollade ner på min arm och såg att den började bli genomskinlig. Självklart greps jag då av fullkomlig panik: Jag trodde på fullaste allvar att jag var död!
Mina tankar snurrade, jag undrade varför jag inte flög iväg eller något liknande och tänkte "Men vad i helvete då! Är jag död? Typiskt.."

Fast det kanske är positivt, att veta hur man reagerar på sin egen död?


Kommentarer

Kommentera inl�gget h�r:

Namn:
Kom ih�g mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0