Varning: B I L B I N G O

Under sommaren har jag flytt huvudstaden. Jag har drällt mellan Norrbotten, Grekland, Jämtland och Värmland. För tillfäller befinner jag mig i Jämtland.

En sommartradition är att åtminstone en torsdag spela bilbingo. För alla som inte har koll på denna sport innebär det att du spelar bingo. I en bil. Och får du bingo tutar du för kung och fosterland. Svårare än så är det inte.
Däremot är det otroligt viktigt att inte skratta, prata eller heja fram nummer. Det fick jag lära mig idag. För efter 9 spel kommer det fram en kontrollant till vår bil.

Kontrollanten fnissar: "Ursäkta, men ni måste dämpa er lite. Ni är för högljudda."
Vi (jag, min mamma, min kompis och hennes mamma): "Har någon klagat?"
Kontrollanten himlar med ögonen: "Ja..."
I bilen bredvid sitter en dam med hopsnörpt mun och bister blick.

Vi måste nog vara först i världen att få en varning i bilbingo.

Efter händelsen försökte jag få ögonkontakt med damen, för att vinka och göra henne på bättre humör. Men hon ville hellre stirra ner i sin bingobricka och snörpa med munnen.


 

Spenderat natten i en cell. Fuck aina.

Nejdå. Jag är inte Stockholms nya supergangster. Jag har bara varit iväg och fixat ett pass nu på morgonen.

Polistjejen granskar mig från topp till tå när jag kommer fram till receptionsdisken. Plötsligt brister hon ut i ett leende.

– Du är inte 124 centimeter längre, va? Hur lång är du nu?
– 161... och en halv!
Tydligen var jag inte mer än tre kottar hög när jag skaffade mitt förra pass. Så har jag vuxit upp? Eller brukar inte vuxna kvinnor påpeka halva centimetrar hit och dit?

På den nya passbilden stirrar jag in i kameran med sur min. Och näsan skuggar en liten del av överläppen, så det ser det ut som jag har odlat Hitler-mustasch. En riktig höjdarbild med andra ord!

 
 

Photoshop-uppdrag från lilla mamma...



Ett litet tal från hjärtat, till alla douchebags

När jag var ute på krogen i fredags la jag märke till en sak: hur fulla killar behandlar oss tjejer.  Detta gäller såklart inte alla killar – men jag måste säga att det kryllade av douchebags!

Låt mig dela med mig av några små konstateranden från kvällen.
1. Vi tjejer har bröst. Vi ser bra ut. Vi dansar. Ibland vickar vi lite på rumpan. Vi skrattar och har kul.
2. Ni killar är fulla. Ni tycker att vi ser extremt bra ut efter några öl. Ni dansar. Ni är sugna på lite myspys. Ni skrattar och har kul.

Såhär långt ser allt okej ut, eller hur? Dock stötte jag på ett smärre problem. Flera av de killar som är sugna på lite myspys förstår varken fina pikar eller skrikande ”NEJ, jag vill INTE!!”. Samtidigt anser killarna att bara för att en tjej dansar loss så är det helt okej att pilla lite på rumpan, sträcka sig efter brösten och tafsa hejvilt.

En kille, som var väldigt närgången, trodde jag signalerade grönt ljus när jag i själva verket försökte trycka bort honom. Jag trycker alltså med all kraft bort honom från mig, hur sjutton kan det tolkas som att jag vill hångla?  Men okej, det kanske klassas som en liten pik. Jag kanske var otydlig.

Min kompis däremot var lite mer rak på sak när killarna tryckte sig mot henne.
Kille: Du är vacker!
Min kompis är tyst
Kille: Vill du dansa?
Kompis: Nej.
Kille: Kan jag få ditt nummer?
Kompis: Nej.
Kille: Kan jag lägga till dig på Facebook?
Kompis: Nej.

Det är väl inte otydligt? Det måste väl ändå klassas som raka puckar? Men inte då! Killen följde efter henne hela kvällen och väntade på grönt ljus – utan att lyckas.


Samtidigt som jag ser det komiska i det hela blir jag lite upprörd. Varför tar så många killar sig friheten att göra som de vill med oss tjejer? Jag har pojkvän sedan en lång tid tillbaka och är verkligen inte intresserad av översexuella och fulla killar på krogen. Men trots att jag inte visar något som helst intresse för dem så kommer dem efter mig. Gång, på gång, på gång.

Så snälla killar, lyssna på mig nu. Jag tycker det är roligt att dansa och rockar gärna loss på dansgolvet tillsammans med dig. Det betyder däremot inte att jag är intresserad av något mer. Så när du funderar på att smeka/gnida/kyssa mig – LÅT BLI!


Invandrarhat

 
"Invandrar-tjej": Jag hatar Stockholm! Det är så mycket invandrare där!
Jag och mamma kollar lite undrande på varandra
"Invandrar-tjej": Ja, nu är ju jag också invandrare men...

- Hur skulle jag veta det?

Jag och mamma sitter och ska beställa lite saker från internet, och efter tre timmar tittandes på inredningsprylar börjar vi bli mycket trötta och flamsiga.
På hemsidan finns en rabattkod som man får lösa om man handlar för visst mycket, exlusive reavaror. Eftersom vi har handlat mest reaprodukter så måste vi köpa något för 70 kr för att få ut rabatten. Så med tummstocken i högsta hugg får jag en snilleblix: vi kan köpa en fin julduk! Vi lägger duken i vår "katalog" och klickar oss vidare till kassan, vi har då fått hela beställningen 150 kr billigare och fraktfri än innan vi köpte duken.
 
Mamma, så att det ekar i hela lägenheten: TJOOHOOOOOOOOOOOOO!!!!!!!
Samtidigt som mamma glädjeskriker slår hon ut med armarna. Jag blir så vansinnigt rädd att jag kastar tumstocken och med ett skrik springer iväg
Jag, när jag vågat mig tillbaka till mamma: Seriöst mamma! Du måste sluta skrika sådär! Fattar du inte hur mycket du skräms??
Mamma: Blev du rädd? Jaha... Jag trodde att du kastade allt och skrek för att du blev lika glad som jag..

Ytligheten rycks bort


Jag håller en monlog för mamma om när jag bör ställa klockan imorgon

Jag: Men går jag upp 8.25 så hinner jag ju ta på mig ... eum ... ta på mig ...
Mamma: Smink?
Jag: Jag tänkte på plåster.

Klantighet varar kortast

Jag och några klasskompisar sitter och diskuterar att det skulle vara kul att vara efterlyst och jagad av polisen (utan att ha gjort något brott alltså - bara "på lek").

Jag: Det vore ju roligt att vara på rymmen! Som ett test för att se hur länge man klarar sig liksom. Man måste vara listig och smart. Jag undrar hur det skulle gå för mig...
Klasskompis: Det är ju bara att söka igenom vart enda sjukhus i landet. Någonstans dyker du väl upp tillslut.

Skönt att du lyssnar...

Jag håller ett mindre föredrag om varför jag tycker att Petters skiva God Damn It är hans bästa.
Jag: Mamma, vilken tycker du är bäst?
Mamma: Jag hör inte. Vill du säga något får du komma närmare!
Jag, med lite högre röst: Vilken av Petters plattor tycker du är bäst?
Mamma svarar inte
Jag:
VA?!
Mamma: Mm... Beige.


Du triggade mig!

Tre stycken killar i 15års åldern sitter på bussen och pratar högljutt, med alla möjliga ljudeffekter. Jag och några kompisar sitter på platserna bredvid och flinar. Plötsligt börjar de prata om den ena killens mössa.

Killen: Här köpte jag min mössa!
Killens kompisar vänder sig om och killen pekar ut genom fönstret
Killen: Nej, inte där. Vänta.. Hä.. nej. Snart.
Killen tittar engagerat ut genom fönstret och hans kompisar väntar tålmodigt
Killen: Hä.... Vänta, vänta. Hä.. här. Nej, snart, snart. Hä.. Hä ...
Jag: HÄR!!
Killarna studsar till av mitt skrik och stirrar förvånat på mig. När jag och mina kompisar börjar skratta får vi ett litet generat leende tillbaka från killarna.

Vad skulle jag ha gjort? Jag hade ju inget annat val än att hjälpa killen på traven.


Ordproblematik

Sulan i min sko hade vikt sig, vilket var mycket irriterande. Detta skulle jag försöka förklara för mamma. Det. gick. sådär.

Jag:
Min häl har vikt sig. Det gör jätte ont. Min häl har vikt sig!
Mamma: Din ... häl?
Jag: Nej, pappen!
Mamma: Pappen...?
Jag, efter en stunds tänkande: Nej, jag menade skosulan.


Tala är guld, tiga silver

Strax innan jul ringde en telefonförsäljare till mig, såhär löd vårt lilla samtal.

Jag: Hallå..?
Telefonförsäljaren, med mycket stel röst: Hej! Jag heter xxx och ringer från xxx pensionsspar...
Jag: Fast du. Jag fyller 18 om en månad och sparar hellre pengar till körkortet än pensionen.
Försäljaren börjar skratta, men försöker snart att samla sig igen.
Försäljaren, nu mycket gladare i tonen: Hehehe.. Ja, det förstår jag faktiskt! Då får vi höras om ett par år, Andrea.
Jag: Ja, det får vi.
Försäljaren: Hejdå och grattis i förskott!
Jag: Tack så mycket! Hejdå.


Jag har ännu inte börjat spara till pensionen, om vi säger så...

Sa du bröd?

Kompis: Jag måste seriöst ha min mobil NU! Jag har bröd i ögat!!


Förklaring: Tydligen så sa någon något roligt så att kompisen började skratta. När hon skrattar åker brödsmulor från mackan hon äter på upp i ögonen. I mobilen, som jag sitter och leker med, har hon en kamera fram och kan därmed använda mobilen som spegel för att se smulorna och få ut dem.


Det är hårt när det är svårt..

Igår var jag och handlade julklappar på Dollarstore. Efteråt när vi lunchar på Frasses så ser jag en skylt med texten "Frasses i Kramfors"

Jag, uppriktigt chockad: Va!? Är vi i Kramfors??
Mamma: Ja..? Vad trodde du?
Jag: Jag trodde vi var i Svenstavik!
Mannen bakom oss i kön börjar asgarva

Transexuella bekännelser x2

Här kommer veckans absolut bästa kommentarer, hittills:

1)
Manlig tränare: Tänk att vara tjej och lesbisk - vilken dröm! ........ Man skulle ha varit tjej!

2)
Tjejkompis:
Alltså.. Om jag var kille - då skulle jag vara kåt på mig själv!

Vi ska vara tacksamma men ...

I skolan förra veckan serverades någon form av broccoligratäng med ostliknande röra på. Min kompis lassar på en tallrik och vi sätter oss ner för att äta. När vi sedan ska lämna matsalen har hon fortfarande all sin mat kvar.

Jag: Har du ätit upp all mat?
Kompis: Men det ser du väl att jag inte har!?
Jag: Nähä, inte? För det såg precis ut som att du ätit upp maten - och sedan spytt upp den igen!

Lösningar eller lösningar?

Jag går med en kompis längs cykelvägen.
Vi är båda på väg att för att jogga 8 km tillsammans med "träningsgänget".

Kompis: Alltså.... Jag skulle ha skitit innan så att jag blev lite lättare!
Jag skrattar så mycket att jag bokstavligt talat gråter
Kompis: Vad? Vad är så kul??

Vad blir det för mat?

Mamma stannar upp och pekar på marken.
Mamma: USCH, de där är så äckliga! De ska man äta upp!!
Jag tittar ner på marken och ser att det är en hästmyra
Mamma: DÖDA!! Jag menar att man ska döda dem!!!


En variant av gangster-rap

Jag har ett gäng yngre kusiner som jag försöker få intresserade av hiphop, framförallt Petter. Tjejen (7 år) känner nu igen Petters röst och grabben (5 år) börjar även han lära sig.
Som storkusin så har man ett visst inflytande. Just eftersom deras pappa är hårdrockare så tar jag min uppgift på fullaste allvar: Få barnen att älska hiphop!

Vissa dagar lyckas jag bättre - i onsdags lyckades jag sådär:


Jag spelar entusiastiskt upp en låt med Petter för femåringen
Jag: Vet du vem det är som sjunger här?
Grabben: Neeej.. Vem?
Jag: Det är Petter, rapparen!
Grabben, upprört: Meeeh..! Var TASKIGT! Han har snott min kusin Petters namn!!

En våg av hat

Hand i hand med Melodifestivalen och Eurovision Song Contest går väl alla dessa konversationer familjemedlemmar emellan?
Alla påpekar högljutt sina åsikter och tankar om programledaren, artistens låt, diverse kläder som syns i bild osv.
Här är en sådan konversation mellan mig och mamma under gårdagen.
Allt när Litauens bidrag uppträdde.

Jag har länge suckat ljudligt
Jag, upprört: Det är vid såna här tillfällen som jag känner för att sticka en penna i örat!!
Tystnad
Jag, med ännu argare ton: Gör inte du det??
Mamma: Näe..
Lång tystnad


Tidigare inlägg
RSS 2.0