Hello världen!

Sådär ja! Nu kan denna 21-åring titulera sig som journalist. Vilken härlig känsla det är att skriva de orden. Så små för världen, men gigantiska för mig.
 
Tänk om jag kunde resa tillbaka i tiden. Då skulle jag hälsa på den fjortonåriga Andrea. Hon som precis gjort sin första intervju för skoltidningen, med rapparen Petter. Hon som oroade sig för betyg och gymnasieskolor. Hon som kände att hon inte dög till, hur mycket hon än försökte. Hon som ville bli journalist, trotsa jantelagen och uppleva världen utanför byhålan.

Till henne skulle jag säga:
Det löser sig.
Du kommer att komma in på medieprogrammet. Du kommer gå ut med bra gymnasiebetyg. Du får din första helsida i Expressen som sextonåring. Du kommer in på journalistutbildningen. Du får drömpraktikerna. Du kommer lyckas med det där reportaget på 12 000 tecken.
Så sluta oroa dig.


Nu sitter jag här. Arbetslös och utan pengar som rullar in varje månad  men med en jädra drivkraft.
Jag är inte ens orolig, ingen ångest. För livet löser sig. Alltid.

 
 

Fotografiska museet - betraktaren

Förra veckan besökte jag en av mina favoritplatser här i Stockholm - Fotografiska. Men denna tisdag var det inte enbart för nöjes skull, utan uppgiften var att göra ett bildreportage. Min vinkel var att visa besökarna på Fotografiska och här nedan ser ni resultatet.

Vilken är din favorit?
 
 

Hej hej skola


I måndags kom vardagen tillbaka och slog mig i ansiktet. Totalt ovälkommen efter en skön ledighet med massa sol och bad. Samtidigt är det kul att komma igång med skrivandet på allvar igen - och rasta kameran lite oftare. Och det är ju faktiskt bara ett år kvar innan jag kan kalla mig själv journalist - och ta mig an mediabranschen på allvar.
Men att mornarna startar kvart över sex, det hade jag gärna skippat.

Morgonpasset under eftermiddag

Äntligen har jag fått fast anställning som Morgonpassets nya programledare. Eller inte. Men jag fick i alla fall komma dit och leva lite rövare.
 
Vi hade ett valfritt studiebesök inplanerat i schemat - så jag och tre klasskompisar åkte till Sveriges Radio för att spana in favoritprogrammets studio. Producenten Charlotte visade oss runt och svarade på nyfikna frågor. Riktigt skoj och jag funderar nu på att strunta i journalistkarriären och satsa på att prata i radio hela dagarna. Typ.
 



Barnfotografering

En av planerna i sommar är att extraknäcka lite genom att fotografera. Jag har länge velat starta ett eget företag, så tänkte därför använda sommarlovet till att testa på det. Jag älskar att fotografera barn och tanken är att främst fotografera familjer.
Så vad är bättre träning än två urgulliga kusinbarn?




Rally(cross)brudar

Idag tog jag med mig anteckningsblocket och kameran till Stockholmsmässan. Jag ska nämligen göra ett reportag om motorsportaren Ramona Karlsson - som blir den första tjejen i världen att tävla i rallycross.

Verkligen en trevlig tjej, med skinn på näsan, som hade mycket intressant att berätta. Jag fick höra om allt från bilbränder och karriärsbyten till hennes uppväxt och hur det är att vara kvinna inom motorsporten.
Så jag är övertygad att reportaget kommer bli hur bra som helst.

Det var väldigt svårfotograferat på mässan. Spotlight i taket gav konstiga skuggor och gulaktiga nyanser. Men jag gjorde det bästa av situationen.




Nu är livet som journalist över

Eller över och över är det förhoppningsvis inte. Men förra torsdagen gjorde jag min sista dag på Värmlands Folkblad.

Det har varit riktigt härligt att under fyra veckor lämna skolbänken för att kasta sig in i en tidningsredaktion. Jag har lärt mig det mesta som är värt att veta om sportjournalistik och fått skriva om allt från hockey och bandy till speedski och hästkörning.

Jag känner mig säkrare än någonsin att jag hör hemma i mediebranschen. Som journalist, fotograf eller grafisk designer? Det har jag inte bestämt än. Men förhoppningsvis hittar jag en arbetsplats där jag får göra allt.

Jag vill tacka alla grabbarna J för min tid på VF och för det varma omhändertagandet. Under min sista dag hängde vi på O´Learys och spelade in ett avsnitt av Hockeystudion.
Jag fick, förutom att fotografera, den stora äran att räcka in en trasig hockeyklubba och en tavla till studion. Syntes jag? Näääääää.... inte ens ett litet finger stack in. Det var den skådespelarkarriären det.











"Här håller alla på FBK"

Denna vecka är det hockey som gäller. I tisdags var jag och kikade på Färjestad-AIK och ikväll möter mitt lag Växjö Lakers. Jag har alltid varit ett stort fan av hockey, så att under arbetstid få spana in favoritlaget på hemmaplan är helt makalöst. Mitt uppdrag är, förutom att njuta, att skriva en längre notis om presskonferensen med tränarna.
 
Så i kväll sitter jag där på pressläktaren biter mig i tungan för att inte svära och skrika massa barnförbjudna ord. Jag är verkligen rabiat när jag tittar på hockey, så jag får jobba med det här på VF. Det är nästan som terapi...
 



Vurpor och varm choklad

I onsdags lämnade jag VF-kontoret för att göra ett mindre reportage om Arlaloppet. Tanken var att jag och en fotograf skulle åka tillsammans - med fotografen fick förhinder och jag fick åka på egen hand. Så tredje dagen på praktiken fick jag både skriva och fotografera till tidningens baksida. Rätt så nöjd? jo det är jag ju,
 
Ni kan läsa min artikel här.
 



H O C K E Y HOCKEY

I går var jag med på inspelningen av Hockeystudion. Johan, Johan och Jacob pratade på framför kameran medan jag sprang runt och fotograferade.
 
Just nu jobbar jag för fullt med att komma in i själva sportskrivandet. Jag har bara skrivit om motorsport tidigare - så bandy och skidskytte är en utmaning. Men jag gillar utmaningar och räknar med att vara sportproffs när mina praoveckor är över.
 
Första veckan här på VF har annars gått galant. Grabbarna är hur härliga som helst och jag har fått ett varmt välkomnande.
 



Livet som värmlänning

Värmlands Folkblad har fått en ny journalist!  I alla fall under min fyra veckor långa praktikperiod.
 
Jag håller hus i Karlstad - på sporten med grabbarna J. Under de första dagarna har jag lagt mest energi på att säga rätt på kollegorna Johan, Johan, Jacob, Joakim och Jonas. Såklart har jag även spottat ut några artiklar och bilder.

Så alla värmlänningar där ute får hålla utkik efter bruden på sporten i framtiden.


Konsten att blåsa

Förra veckan tog jag och min kamera Saltsjöbanan till glashyttan Stockholms heta glas. Mitt uppdrag: dokumentera glasblåsning.

På plats möttes jag av två härliga tjejer, Yoko och Nina, som gärna ställde upp på bild och svarade på mina frågor. 2 000 bilder senare lämnade jag ugnarnas värme och traskade bort i snön. Helnöjd och utan brännmärken.




Den starka gladiatorn

Idag tillbringade jag två timmar med denna otroliga man, Mikael Spreitz.

Micke är känd som bland annat Niedermann (i Stieg Larssons Millennium-serie) och Gladiatorn Tor. Han har några tuffa år bakom sig – som han idag har vänt till något positivt. Genom att berätta öppet och ärligt om denna tid är han för många en stark inspirationskälla. Han arbetar även med barncancerfonden och Min stora dag.
 
Mitt uppdrag är att göra ett reportage med Micke som huvudperson. Därför reste vi tillbaka i tiden till hans gamla kvarter och besökte högstadieskolan.

Scrollar ni vidare ser ni några av bilderna som jag tog i dag. Min favoritbild är utan tvekan nummer två!
 



Smygtitt på reportage

Idag har jag en ledig dag från skolan. Eller ledig och ledig... Jag jobbar möjligtvis hårdare än någonsin.
 
I slutet av veckan har jag deadline på mitt reportage om surdegshotellet. Layouten är så gott som färdig och bilderna ligger redo att publiceras. Det enda är under uppbyggnad är texten. Det är en riktig utmaning eftersom mitt reportage hoppar i tiden, blandar miljöer och ska gestalta stämningen. Men jag kämpar på och räknar med att detta ska bli mitt bästa arbete någonsin.

/ Studenten med höga krav, som strävar efter att alla skolarbeten ska vara i DN-klass.
 
 

Surdegshotell

Denna fredag har inte varit lik någon tidigare fredag. Denna fredag har varit något helt speciellt. Jag fick nämligen besöka Urban Delis surdegshotell!
 
Urban Deli är huvudsakligen bageri och resturang. Men startade för tre år sedan, som ett stort skämt, världens första surdegshotell. Affärsidén går ut på att människor kan lämna in sina degar när de åker på semester. På hotellet blir degarna blir ompysslade, matade och överrösta med kärlek.
 
Under gymnasiet hade jag och mina vänner diverse interna skämt om surdegshotellet. Jag brukade alltid säga att jag ville göra ett reportage om det - och idag blev det verklighet. Det känns så roligt och jag är verkligen exalterad. Jag har en känsla av att det kommer bli ett grymt unikt reportage.
 


 

White Tiger

Här kommer en andra omgång med osedda bilden. Jag älskar bild nummer ett eftersom jag lyckades fånga rörelsen där. Vilken är din favorit?
 



 

Tiger fur

Som slutprojekt i fotokursen på gymnasiet fotograferade jag porträttbilder. Här nedan ser min kompis Marias studiobilder.
 
Jag tycker att de bliv superfina!
 



 

En resa i tiden

Min senaste skoluppgift är att skriva ett reportage om en verksamhet. Därför tog jag kameran i ena handen och diktafonen i andra med destination Skansen.
 
I Skansens klädkammare blir kläder både tillverkade och lagade. Så alla gammaldags kläder som syns inne på Skansen är sydda i dessa rum.
 
Min moster och hennes chef sorterade alla knappas som syns på bild tre. Projektet tog två och en halv vecka!
 



Tema: miljö

I går har jag fotograferat några nya foton och arbetat med gamla. Den första gobiten är tagen i Östersund, men sedan länge bortglömd. I går hittade jag bilden på min hårddisk och kan inte förstå varför jag aldrig använt den tidigare!
 
Vilken bild gillar du mest?



Stoneface

I två veckor ska jag gå en liten photoshop-kurs. Eftersom programmet är oändligt kommer det bli skoj att lära sig lite nya trix.
 
Idag knåpade jag ihop denna bild.
 



Tidigare inlägg
RSS 2.0