Så fort det kommer in en gammal person på bussen reser jag mig upp och lämnar min plats. Utan tvekan - eloge till mig.

Nej, men jag har faktiskt funderat på just det. Jag blir riktigt åksjuk när jag står upp i bussen och har en ledbandsskada i handleden som gör det svårt att hålla i sig i bussen. Ska man vara sån kan man säga att jag mår fysiskt dåligt av att göra det – ändå reser jag mig upp..
Varför gör jag det? Varför är det bara jag som gör det?
Så många frågor, så lite tid. 
Jag kanske har blivit offer för det där påhittet "folkhyffs".