Imorse när jag hade gått 100 meter från min lägenhet för att ta bussen till skolan inser jag till min fasa att jag har glömt busskortet hemma.

Jag börjar springa tillbaka, likt en ko på grönbete, för att hämta det. Halvvägs hem så kommer jag på att det kan ligga i min väska. Jag slänger mig ner på marken och scannar igenom väskan samt plånboken med min superhjälteblick: Inget busskort.

Jag fortsätter min löpning mot lägenheten och känner mig slående lik en VM-löpare. Jag kastar mig, nästan flyger, upp för trappan och närmar mig ytterdörren.

Jag springer in i lägenheten och söker snabbt igenom de ställen där busskortet brukar ligga: Inget busskort.

Jag blir förtvivlad och likt matadoren i Ferdinan ska jag precis börja slita av mitt hår. Det är då jag kommer på det..
Jag stoppar ner handen i min vänstra tröjficka och hittar: busskortet.